Arsène Roux : Vie berbère par les textes, parlers du sud-ouest marocain (Tachelhit) : la vie matérielle. Vol. 1

A r - ë t t r ewwâh en ( t t eshänn) medden seksu s-wudi , ar si-s ssenwän t i f iyyi ih där - sen inebgiwen asku t a d f u t tenwi t -ënn-es . A r - skä rn medden t a gwlla s-imensi lbeed ën- twâ l ; skern t a n u t ( tagwdït) hë - tuz züm t - enn - e s , gin gi-s udi ifsin, a r - skä rn t i dekma hë- tgul la, a r - t e n t t t e s h ä n n h - t a n u t - ä n n ; ar -kih sebesean1, helben i lemmäd s-ugu ih- t - rân . K k ä n - t t - i n n Ay t -Sus zikk-ëlhâl , t a gwlla d-wudi ad-där -sen igän zzerda, an ima gil-âd ë t t â z i n d-seksu t - t feyy i a s - t t - i g ä n2, d -ugrûm, d-wudi , t - t amm e n t ; idrus mä s - su l 3 i skär t a gwlla ayel lih a -y-ëkkw t t i n i n 4 medden ë lma t â l - âd : « gä r t i r em t , t a gwlla, gär t am g a r t T-ufe l la5, gär -argäz , d-Da -Be l l a6 ». H e t t a imek räzen d- imeksäwen u r - a - t t sul ë t t i r in gil-âd. L u q t n-ërrbie udi t - t u d i t a - s - a - t t e shänn medden t i râm-ënn- sen ; l uq t -ën-ssï f udi d -wa rgän ad - s e t t ä n medden ; a rgän a r - ser -s7 ssenwän t i feyyi ula lehwd ê r t ula t a l eh s a ; a r s i-s7 t t e s h ä n n ( t t rewwâhen) seksu ula azekki f ; a r s i -s7 s e t t ä n agrûrri g ik-änn bla inwa zun-d udi . Ar - t sul sme rkäsen (serkäsen) t - t amm e n t , ar-si-s s e t t än gik-ëlli n i t skä rn i-wudi . L u q t el-lehrif a r - i t t i d r u s wudi ; ur - i t tegga l idäm ël-lehrif h - I kwnka abla a rgän asku n e t t ä n a t - t s emmeg i t i näz i r t - änn . Ar -ge r run medden t i f iyy i s t l uq t ën-ssïf, hz enn - t t , sewwern-äs (awden-äs , awin-äs tigit ) kra i-wäss fäd ad-asen t e lk em t a y y a d ; wa - nn a - y - s8 ur -y iwden ra t - t - ihes su l idäm ih där -s ur-illi (ilia) ma -s -a- issag ëzz iyt neh udi , neh argän , asku a r - t t eg lu t igira üw-wseggwäs, a r - i t t z a y y ä d wa t ig-ënn-sen s-uggwä r n-ënnês gakud -änn . Zz iy t n e t t ä t a r si-s ssenwän medden h - luq t ën- tgers t , wa läyenn i is_a _t t -ka ssagen h ë -T r u d â n t neh laswaq, h -dä r wi-l l i- tt -id ssagnin hë -T r u d ä n t . Ur - t r i uzü n - tmaz i r t . Ar - t t - sme rkä s en (serkäsen) h e t t a n e t t ä t ë t - t amm e n t , a r ser-s s e t t ä n ag rum. Zziyt n e t t ä t a r -b ah r a gi-s t t i l i lba râka ; r a t - t k emm e l t a k ä t s iy -ybuqa l en ëw-wudi neh wi -w-wargän hë-gunesk -ë l l i -h - ra t - tkemme l y äw -wbuqa l n-ëzziyt . K ' a i t t iw e s k i r e n h -w u d i d-wargän , a r - i t t iwe sk i r h-ëzziyt , miss n e t t ä t d-wa rgän ar gi-sen i t t iwesk i r ëssâbun, (1) Noter , ici, l ’a l l ongemen t (ou redoubl ement ) incondi t ionne l ) de la larynga l e s. (2) Mis pour at -t t-igün, mi s lu i -même pour ad- tt - igän. (3) Mis pour mad- sul après ass imi lat ion de la dent a l e occ lus ive et sonore d à la sifflante s. (4) Mis pour ayell ih a - y - akkw-t t inin, mi s lu i -même pour ayell ih a -akkw- l l inin, express ion dans laquelle, a es t préverbe de l ’aor iste intens i f (ou parti cul e de la forme d ’habi tude ) et akkw l ’adverbe de mani ère « t o t a l emen t ». (5) T-ufe l la es t un nom réservé à la femme esc lave . (6) Da -Be l l a es t un surnom que l ’on donne à un homme de mauva i s e réput at ion. (7) Remarquer l ’emploi , dans une même phrase, des deux formes al longées ser et si, de la prépos i t ion s, « avec » ins trumen ta l . La forme la plus emp l oyée par les As l . est c ependan t ' s / . (8) Mis pour wa -nna -y -à s . LA NOURRITURE 3 7 http:/ /e-mediatheque@mmsh.univ-aix.fr [Coll._420.501] Corpus | Langues

RkJQdWJsaXNoZXIy NDM3MTc=